Gästbloggare: Tessa

Det kan tyckas lite konstigt att man efter två år av bloggande tar initiativet att bjuda in en gäst att blogga, men det är exakt vad som hänt idag och här sitter jag nu. Visserligen har jag vissa svårigheter med att träffa rätt tangent på tangentbordet som följd av mina smått obehändiga hjälpmedel, men det är lugnt. Tessa är mitt namn i vilket fall som helst. Tessa, Tessa Larsson, med rätt att blogga.

Kanske borde man presentera sig, men det blir så tradigt. Tycker det kan räcka med att nämna att jag kan tyckas gammal om man ser till antalet år på jorden, men är ung i sinnet - yngre än de flesta.

Jag är en sådan som finner njutning i livets små saker, sådant som de allra flesta kan tyckas missa i all sin hast då de fokuserar på oväsentliga saker som extrema upplevelser. Om man ska sammanfatta mina intressen kan man säga att jag tycker om att leva. Livet är min största hobby - och att jag uppskattar det, går inte att missta sig på.

Ta min dag idag som exempel. Klockan ringer 06.15 och jag har inget val annat än att gå upp, men det gör mig inte så mycket. Jag byter bara säng. Värmen är påtaglig, precis som den ska vara. Det kanske är lite trångt, men är det något jag är bra på så är det att ta mig plats. De andra sängmedlemmarna kan gott och väl hamna i vinklar man inte trodde var möjliga - och om det inte går att flytta dem, lägger jag mig bara raklång på dem. Det är faktiskt relativt bekvämt. Snart går jag dock upp, severas lite mat och går sedan ut på verandan för att ta lite frisk luft. Sedan är det tillbaka till sängen igen. Då är huset tömt på människor och lugnet har infunnit sig.

Runt 12 brukar jag gå upp, det är uppskattningsvis 14 timmars nattsömn jag då har ägnat mig åt. Det är då ett lätt nedstudsande för trapporna för lite vatten som gäller. Sedan driver jag omkring en stund och bara njuter av vad livet har att erbjuda. Saker som soffor, fåtöljer och mattor är gravt underskattade!

När jag är färdig med drivandet kan jag exempelvis ta mig an en sko. Idag fick jag tag på en brun som tillhörde Johanna. Jag har tidigare gjort en anpassning av skosnörena på dem - det är ju ändå ingen som bryr sig om huruvida de är i hålen eller inte. Dessutom är det kreativt att göra om skor lite. Idag, som sagt, förgyllde jag dem ytterligare genom att ta bort den bakre delen av en sko. Det blev som en toffel, fast med tillräckligt mycket sko kvar för att man inte ska kunna tappa den, vilket jag personligen tycker var oerhört smart och borde belönas med, jag-vet-inte, något prestigefullt pris kanske. Synd bara att Johanna inte delade min mening.

När vi senare bestämde oss för att gå ut och ta lite luft, vill jag öka tempot lite, vilket självklart Johanna ogillade (som vanligt) och då hon fortfarande var lite smått bitter sedan min kreativitet gått ut över hennes sko, bestämde jag mig för att börja halta. Det brukar funka. Dock inte idag.

För denna livsnjutaren har dagen avslutats med ett stycke TV-tittande och trots att jag inte ska kunna se varken färg eller tvådimensionellt njuter jag ack, så mycket av Cityakuten och andra serier i den sjangern. Med tilltugg i form av tuggvänligt snacks under reklamen och med högljudda regndanser under programmet, var min dag gjord. Men det är så, man är inte yngre än man känner sig och i egenskap av snart två hela år, är jag mentalt inte en dag äldre än sex månader. Dessutom kommer man undan med det mesta, så länge man har valpögonen och ett leende redo.

Peace brotha',
/Tessa in tha house